Hi.

Welcome to my blog. A crazy mum with her crazy son and then there's the cat. Travels, tips, everyday things - all in a big warm blog.

 Hope you have a nice stay!

Att inte kunna skynda på en kretanare

Crete05 Crete06

Vad är det bästa med semester?

Är det att få komma bort lite? Se något annat? Äta annan mat eller höra ett annat språk? Eller är det att sitta ute sent på kvällen på en taverna där det sjungs "Opa" i varannan refräng och när det inte spelar någon roll när maten kommer, för det finns alltid någon affär som är öppen som man kan springa in i? Eller är det vild hundarna som kommer och trånar med ögonen och ser så söta ut, så jag bara vill packa ner allihop i en resväska och ta med dem hem? Crete07 Crete08För mig är det nog min egen inställning till tiden, som är bäst. Den där känslan av att "det-blir-när-det-blir" och allt blir så himla bra i slutet ändå. För maten kommer, värmen finns fortfarande kvar och dallrar mellan husväggarna, språket förstår jag då rakt inte och hundarna kommer och går precis som de vill och verkar ha det bra i alla fall.

Det gick ganska snabbt att komma in i den grekiska mentaliteten. Saker sker när de sker och det spelar ingen roll hur stressad du blir av att inget sker när du vill. Vi har ett par tonåringar med oss på resan och där ser man snabbt, hur det korta tålamodet krockar med kretanernas "it's ok, it's ok"-leenden. Och det är verkligen skönt, för någon som stressat så mycket som jag gjort den senaste tiden, att bara få släppa kontrollen och inse att det är bara att vänta. Jag har ingen brådska, jag ska ingenstans, jag har ingen tid att passa (eller väldigt få i alla fall, vi är ju trots allt här on a mission). Och när vi nu också är så pass många som vi är, så tar allt längre tid.

Och det är så bra, så.

Den om överlevnad och matförgiftning

En skolavslutning och två pass