Hi.

Welcome to my blog. A crazy mum with her crazy son and then there's the cat. Travels, tips, everyday things - all in a big warm blog.

 Hope you have a nice stay!

Den om isande vindar

Uj uj uj!! 
Nu blåser det kalla vindar över Skåneslätten minsann! Man ska absolut inte gå ut utan vantar, lyckades kyla ner ena handen innan vanten kom på när jag skulle hem från praktiken idag och fick min själ inte upp värmen i den igen! Däremot extrem kramp när den kalla handen skulle krama om den hårda kryckans handtag och ta sig hem med små små steg. Fick stanna flera gånger och vifta på fingrarna i mina tummisar men vad hjälpte det? Men det knarrar ju så härlig under fötterna när man går, det uppväger nästan kylan! Och att snön får ligga kvar, nu när det bara är två veckor kvar till jul. 

Vi klarade oss från strömavbrott i helgen, även om halva stan var drabbad så fick vi inte ens ett enda blinkande ljus. Det är tur att sonen har en far som har två friska ben eftersom den här halta Lottan inte kan dra någon Snow Racer och de är ute i varenda snödriva. Mini-Me är verkligen ett litet vinterbarn, han vill aldrig gå in, bara hoppa, kasta, flänga och bli rödrosig om kinderna nu när det äntligen är vitt ute. 
Själv uppskattar jag snön, lika mycket som vanligt, när jag inte behöver gå ut... Denna vintern blir lite bitterljuv för min del, det är skitsvårt att halka runt med dubbarna och försöka ta sig över snövallarna som inte skottas undan utan bara byggs på. Och jag som bara vill vara ute, jag med! Ut i skogen med en rygga picnic och se de snötyngda träden och höra absolut ingenting eftersom snön dämpar alla ljud. Lillis vill lära sig åka skidor också, mmm, lätt hörru...Han vill absolut inte åka slalom, det går för fort tycker han, men när jag berättade att det finns något som heter längdskidor, då lös han upp.
Tyvärr tycker jag längdskidor är något av det tråkigaste som finns...

Nu sitter jag här i soffan med ullsockarna på och fleecefilten över benen och önskar att det vore ok att gå och lägga sig! Praktiken är fantastiskt kul men ack så tröttande... Vår skyddade verkstad i skolan byts mot intryck, uppgifter och "verkliga livet" så herregud, huvudet är ju sprängfyllt med tankar och kom-i-håg varje kväll. Börjar gäspa redan vid 5-snåret och sedan går det bara utför!
Men snart är det slut.
Efter denna veckan är det tillbaka till skolan. Längtar så efter mina peeps från klassen och få höra allt om deras praktiker och hur de känner inför ett arbete som vi för första gången har fått känna på, på riktigt. Jag vet att jag valt rätt, det känns i varenda atom i min kropp och det är väl därför det är extremt vemodigt att mina 3 veckor snart är slut. Jisses vilka veckor! 
Nu ska jag inta bakåtlutat läge i soffan och slözappa mellan kanalerna och kämpa för att hålla mig vaken lite till, känns liiite pensionärsvarning att vilja lägga mig innan mitt eget barn hoppat i säng.
Ja ja, vi får väl se hur det går med den saken!
Sov gott, världen!

Hello world!

Den om att vara hyfsat oflexibel