Hi.

Welcome to my blog. A crazy mum with her crazy son and then there's the cat. Travels, tips, everyday things - all in a big warm blog.

 Hope you have a nice stay!

Virrig, rosa, fluffgult och lite mer inspirerad

20150319_170750 Då har det gått så där lång tid igen... Jag är så överlycklig över alla fina läsare som stannat trots tystnaden. Det blir så där - när livet kommer emellan, liksom.

Ibland känns det som jag bara vill skriva allt som rör sig i huvudet, men när jag väl sitter där framför tangenterna så blir det bara ett enda virrvarr av alltihop och orden låter inte alls som de gjorde i mitt huvud... De känns platta, trötta och nötta...

Men egentligen har jag ju så himla mycket nytt att visa er! Så nu bara måste jag skärpa mig - jag saknar ju min lilla blogg, min lilla dagbok med utvalda bilder, nästan som en scrapbook fast utan en massa kladdigt lim och glitter i hela köket. Och som ni nog har sett, jag har fått en alldeles ny header! Väääldigt SATC, eller hur?! Jag som knappt sett ett enda avsnitt - men ååå, vad jag blev lycklig när jag såg den igår!

Finaste Emman satt och lyssnade (eller läste) på allt jag kräkte av mig igår om hackingförsök på mailen, konstiga möten och bluddriga, vita moln i hjärnan och samtidigt så bara swischade hon ihop den här åt mig! Mitt emellan "Men förstår du hur frikkin' knäppt detta är??!!" kom "Favoritfärg?!" "Rosa! Men liksom vad ska jag göra??!! Hur går jag vidare nu?! Förresten, glöm inte katten..!"

Tja, lite så utspelade sig min gårkväll, från helt seriöst allvarliga saker, till om bloggen skulle vara cerise eller dimrosa, tillbaka till hur man tacklar att vara nyast på jobbet, raskt över till ljusblå hjärtan och svarta katter.

Och där, någonstans i lika snabba chattmeddelanden som mina synapser är i hjärnan - blir liksom allt bara lugnt och allt lägger sig ner och slutar fladdra omkring. Och så såg en ny header dagens ljus och med den kom en pirrande känsla av att vilja blogga igen, bara för att få se på min fina sida, hos den finaste bloggportalsfamiljen, där vi är knasiga, stukade, rufsiga och starka.

Och med miljoner gula fjädrar över hela Lund, då kan man ju inte annat än att orka lite till liksom. Eller hur? Virrig eller inte, I'm back!

 

En födelsedagsfrukost, ett peppgäng och en gräsvinst

Förkylningen som bröt ut och dammsugaren som dog